Nästan tre av fyra svenskar är oroade för klimatförändringarna.
Vad värre är – nästan 77 procent tror inte att vi klarar två-gradersmålet för planetens uppvärmning.
Om den farhågan slår in, och uppvärmningen stiger ännu mer, leder det oss in i en värld som inte längre liknar den vi har.
För ganska exakt tio år sedan, i maj 2008, skrev Aftonbladets klimatreporter Joachim Kerpner en kolumn. ”Om sju år måste människans utsläpp av koldioxid börja sjunka. Då har vi en chans att bromsa jordens temperaturökning till två grader. Annars stiger värmen mer än vi vill vara med om”, skrev han.
När 2015 väl infann sig tycktes han blivit sannspådd – då hade utsläppen inte ökat sedan på två år. Skulle de vända nedåt?
När 2017 summerades kom dock de bistra beskeden: Koldioxidutsläppen steg igen. Framför allt på grund av ökade utsläpp i Kina och Indien.
I dag inleder Aftonbladet en serie klimatartiklar där vi tar upp några av de stora ödesfrågorna när det gäller klimatförändringarna.
• Är Golfströmmen på väg att mattas av? (Ja, det finns mycket som talar för det.)
• Hur snabbt frigörs den högpotenta växthusgasen metan i Östsibiriska havet? (”Det går i en rasande hastighet”).
• Vad är på väg att hända med de smältande isarna i västra Antarktis? (”Det går fortare än på i princip alla andra platser”).
• Och är det verkligen så att vi genom våra utsläpp redan nu har upphävt nästa istid? (”Det finns modeller som pekar direkt på detta”).
I Aftonbladet/Inizios undersökning har vi ställt frågan till 1 103 personer om hur oroliga de är över klimatförändringarna – 72 procent svarar att de är ganska eller mycket oroade. (Kvinnor är mer oroade än män, unga mer oroade än gamla. Rödgröna är mer oroade än Alliansväljare, även om oron konsekvent är hög. Bland SD-väljare är en knapp majoritet ”inte särskilt” eller ”inte alls oroade”).
Men i undersökningen ställdes också frågan: Världens länder har enats om att begränsa den globala temperaturhöjningen till två grader. Tror du vi klarar det målet? 77 procent tror inte det.
Bortom två graders uppvärmning kan jorden själv sätta igång processer som förvärrar uppvärmningen, så kallade ”återkopplingseffekter”.
Mer vattenånga i atmosfären och ökade metanutsläpp från den tinande permafrosten kan sätta igång en växthuseffekt som löper amok, bortom mänsklig kontroll. Ett minskat upptag av koldioxid i haven kan göra att ännu mer koldioxid stannar i atmosfären.
Superorkaner, höjd havsnivå till följd av smältande isar, extrem torka som även kan drabba regnskogarna är några av konsekvenserna.
Det är därför tvågradersmålet är så oerhört viktigt.
För tillfället är vi dock på väg mot en värld som är tre till fyra grader varmare än i dag.
Det finns all anledning att vara orolig.
