Rapporten: Utsläppen kan stoppa nästa istid

De senaste 800 000 åren har vi haft flera istider med oregelbundna mellanrum.

Men enligt nya klimatmodeller kan nästa istid vara stoppad.

– Det kan bli så att vi påverkar istidscykeln så att den till och med uteblir, säger Erik Kjellström, klimatforskare vid SMHI.

Enligt hur det borde vara kommer Sverige att om ungefär 25 000 år börja begravas under ett kilometertjockt istäcke.

Men så blir det inte, hävdar forskare vid bland annat Potsdam Institute for Climate Impact Research.

De ökande utsläppen av växthusgaser har enligt dem sannolikt gjort att nästa istid skjutits upp med åtminstone 100 000 år. Forskningen får stöd av Erik Kjellström, chef för Rossby Centre som är SMHI:s enhet för klimatmodellering.

Källa: Co2levels.com

Förra året var koldioxidhalten i atmosfären 406 ppm, en väldigt kraftig ökning jämfört med 150 år sedan, då halten låg på 280. För att landisen ska kunna byggas upp måste det vara kallt under norra halvklotets somrar, då kan isarna börja byggas på uppe i Grönland och i norra Amerika och Skandinaviet. Och om koldioxidhalten är så hög som i dag kommer det troligen inte att bli någon isuppbyggnad, menar Erik Kjellström.

– Det finns absolut substans i de här studierna. Klimatmodeller som används pekar direkt på detta. Det som initierar en istid är att de astronomiska förhållandena ändras så det blir kallt på norra halvklotet på sommaren. Och om det då inte blir tillräckligt kallt så kommer inte snön och isen att bygga på så mycket att vi får de här stora isarna.

De senaste 800 000 åren har istidscyklerna kommit med cirka 100 000 års mellanrum.

Under istidscyklerna koldioxidhalterna varierat mellan 280 miljondelar i varmperioderna till 180 miljondelar när det varit som kallast.

Den nya forskningen bygger på tanken att det finns två nyckelfaktorer som avgör om jorden går in i istid eller ej – och en av dem kan vi påverka.

Faktorn som ligger bortom vår kontroll är jordens så kallade Milankovitch-cykler, som beskriver planetens varierande bana kring solen under långa tidsperioder och vinkeln på jordaxelns lutning.

– Hur jordaxeln lutar och vartåt jordaxeln pekar är faktorer som samverkar kring istiden. De där olika faktorerna varierar och då kan man få perioder när det är gynnsamt, respektive inte gynnsamt för en ny istid, säger Erik Kjellström.

Faktorn som vi kan påverka är koldioxiden i atmosfären.

– I iskärnor har vi data från åtta istidscykler. Då varierar koldioxidhalten mellan 180 miljondelar när det är som kallast till 280 när det är som varmast. Det är det spannet det har hållit sig i den senaste miljonen år. Men nu är vi uppe över 400 miljondelar helt plötsligt.

Forskare världen över diskuterar nu om den geologiska period vi är inne i – Holocen – borde ersättas av ett nytt begrepp, Antropocen. Detta för att definiera att planeten nu gått in i en ny tidsålder då människans verksamhet globalt påverkar jordens klimat och ekosystem, bland annat genom den globala uppvärmningen.

Om man redan nu kan se att nästa istid skjuts upp skulle det vara en tydlig effekt på en sådan påverkan.

– Detta sker 25–30 000 år in i framtiden, så det är inte något som kommer att hända snart. Men det är den här köldknäppen som kommer kunna motverkas så att istiden skjuts upp. Den astronomiska drivningen av det här kan man räkna väldigt noga på på, så vi har bra information om hur solinstrålningen kommer att se ut under väldigt lång tid framöver.

Text