Därför är den blå punkten helt avgörande för oss

Förra året var det näst varmaste någonsin – men en blå fläck på kartan håller envist emot.

En del forskare menar att det har att göra med att Golfströmmen redan har försvagats.

Det skulle kunna innebära att vi får temperaturer som mer påminner om de vi har längs norra Kanadas västkust och Alaska.

– Det är spekulativt – men det finns inom ramen för hur systemet fungerar, säger Johan Nilsson, professor i oceanografi vid Stockholms universitet.

Vad är det egentligen som pågår i norra Atlanten?

Hela världen blir varmare, men ett område strax söder om Grönland och Island trotsar uppvärmningen – där blir det kallare.

Bilderna från Nasa över världens uppvärmning visar hur denna enda blå punkt etablerat sig på på kartan de senaste åren.

Den blå ytan i Nordatlanten råkar vara exakt det område där klimatmodeller förutstpår en avkylning om det visar sig att Golfströmmen mattas av.

Grafiken visar temperaturavvikelserna i mitten av den blå punkten i Nordatlanten från 1950 till nutid. Källa: noaa.gov

Så då är frågan – har det redan skett?

Det finns forskarrapporter som tyder på det. Alldeles nyligen publicerades två olika studier i vetenskapstidskriften Nature där två olika forskarlag kommit fram till att strömmarna är 15 procent svagare än de var för 1600 år sedan.

De båda forskarlagen är överens om att att försvagningen är ett resultat av smältande havsisar och glaciärer. Detta innebär att mer färskvatten med lägre salthalt strömmar ut i Atlanten. Den låga salthalten gör att det inte sjunker till botten lika lätt och därmed störs systemet som driver upp varmt vatten från Mexikanska golfen.

Klimatmodeller har länge förutspått en sådan avmattning, som forskargrupperna nu menar redan har inträffat. IPCC-rapporter har kallat en avmattning i detta århundrade för ”mycket troligt”, vilket innebär minst 90 procents sannolikhet.

– I klimatmodeller som man kör framåt under detta århundrade så dyker den här fläcken upp, på ungefär samma ställe. I modellerna är det ganska tydligt att det har med ändringar i strömsystemet här uppe i Nordatlanten att göra. Det är en viktig del i varför det är kallt i det här området, säger Johan Nilsson, professor i oceanografi vid Stockholms universitet.

Det mesta av vattnet i Golfströmmen återcirkulerar i den tropiska delen av Atlanten. Huvuddelen av strömmen drivs av vindar och är inte speciellt känslig för sötvatten längre norrut. Men däremot kan den mindre gren som tar sig upp till våra breddgrader komma att påverkas.

– Färskvatten som kommer ut från avsmältningen från Grönland, men också ökad nederbörd i ett allmänt varmare klimat, kan innebära att salthalten i norra Nordatlanten sjunker. Det kan tillfälligt bromsa den här strömgrenen som tar sig upp mot våra latituder.

– Det är inte bara färskvattnet som styr, när vattnet i de här kalla områdena blir lite varmare kan det också ha en temporärt bromsande effekt på strömmen.

Johan Nilsson menar att detta kan förändra klimatet på flera olika sätt. Bland annat kan det skicka in fler intensiva lågtryck in över Västeuropa.

– I mer extrema scenarier kan det bli en viss påverkan i det klimat som vi upplever. Det kan ändra stormbanor över Atlanten. Det skulle kunna vara så att antalet mer intensiva stormar som når Västeuropa blir något fler.

I de modeller som byggs upp finns också andra risker som kan få väldigt långtgående konsekvenser för klimatet i Skandinavien.

– I klimatmodeller har man lyckats störa ut Golfströmmensystemet – där kan man se hur temperaturen sjunker tre till fyra grader runt Nordatlanten. Det är spekulativt, men om det mest dramatiska inträffar vid en omläggning av strömmarna, skulle isarna kunna flytta sig tillbaka ner över Barents hav och då sjunker temperaturerna. Det är som sagt spekulativt – men det finns inom ramen för hur det här systemet fungerar.

Om isarna börjar ta sig ner skulle vi få ytterligare fallande temperaturer i Skandinavien.

– Det skulle kyla ner Skandinavien ytterligare. Som ett första steg skulle vi få temperaturer som mer påminner om de vi har längs norra Kanadas västkust och Alaska.

Det är inte alla som tror på att Golfströmmen har försvagats. Anders Stigebrandt, även han professor i ocenografi fast vid Göteborgs universitet, menar att den globala uppvärmningen paradoxalt nog motverkar en försvagning eftersom den bidrar till ökad salthalt i Atlanten.

Johan Nilsson säger att han har respekt för invändningen, men menar att en ökad salthalt mest skulle påverka Atlanten längre söderut.

Är det oundvikligt att Golfströmmen kommer att påverkas?
– Under det kommande århundradet så ser man en avmattning i FN:s klimatmodeller. Så gradvis kommer vi troligtvis att se en avmattning.

Text